Frågor och svar

Nytt avtal klart!

Ett avvecklingsavtal har tecknats mellan Bikupan och Försvarsmakten. Under 2009 skall ett antal uppdrag genomföras. Dessa är:

Rapporter från samtliga Utlandsstyrkor och NBG (Nordic Battle Group)
MAU 4 (medarbetarundersökning) för de förband som genomförde dessa under senhösten 2008
Nyttjanderätt till system och moduler. Bikupan har alltjämt copyright och äganderätt. Inga individrelaterade data lämnar Bikupan.
Teori- och metodhandledning.
Värdegrundsbok som beskriver arbetsprocessen i värdegrundsarbetet.

I och med detta avslutas det projekt som drivits av de fackliga organisationerna och Försvarsmakten gemensamt 2004-2009.
– Det är mycket arbete som skall göras, men vi är otroligt glada över att vi fått förtroendet att avsluta dessa arbetsuppgifter. Ingen kritik har i den omfattande granskningsprocessen uttryckts vad gäller Bikupans arbetsresultat, man har från fackligt håll och även från Försvarsmakten gett oss ett tydligt erkännade på den punkten. Det betyder mycket för oss som genomfört arbetet, säger Bi Puranen.
Detta tillsammans med den juridiska granskningen som konstaterade att inga oegentligheter begåtts är en lättnad. Det har varit en tung vinter som tagit hårt på alla inblandades krafter, nu ser vi framåt, avslutar Bi Puranen.

Läs mer...

Försvarsmaktens utredning om Bikupan är klar – Bikupan frias men Försvarsmakten kritiseras.

I slutet av oktober fick Försvarsmaktens juridiska enhet i uppdrag att med internrevisionens stöd granska om något oegentligt förekommit från Bikupans sida vad gäller projektet “Värderingar som styrmedel”. Bakgrunden var de tidningskriverier som förekommit främst i Expressen och Värnpliktsnytt. I en intervju uttalade sig bl a chefsjuristen om brister i ordning och reda samt att klädinköp skulle ha gjorts.

Efter fyra månader är nu utredningen klar. I denna frias Bikupan helt från dessa anklagelser, inga klädinköp, inga oegentligheter har överhuvudtaget förekommit från Bikupans sida. Däremot kritiseras Försvarsmakten.

"...fakturering har skett i enlighet med överenskommelser med ATO utvecklingsgrupp eller inom ramen för avtalen. Då alla fakturor genom attest godkänts av Försvarsmakten har internrevisionen inte kunnat finna att Bikupan AB agerat oegentligt."

"Det har vid granskningen av projektet inte framkommit några uppgifter som tyder på att det förekommit några oegentligheter från Bikupan AB:s […] sida."

Forskning är undantagen i lagen om offentlig upphandling. (5kap 1§). Den

"gäller inte för kontrakt som avser […] Forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndigheten"

Bikupans avtal med Försvarsmakten har varit ett forskningsavtal, det finns i avtalen också tydligt angivet att värdegrundsarbetet skall vara till nytta för andra myndigheter och samhället i stort. I utredningen ifrågasätts dock detta. Samtidigt fastslås att man överhuvud inte tagit del av innehållet i Bikupans arbete – den logiska slutsatsen blir att man således inte kan uttala sig därom. Det framstår också som märkligt att det argument som anförs är att Bikupan är ett vinstdrivande företag. Förmodligen är man inte medveten om att 75% av all forskning i Sverige bedrivs av företag. Ingen vet idag om det var rätt eller fel avseende upphandling eller ej. Lösa antaganden borde inte få duga som slutsats om något som man enligt egen utsago inte undersökt.

Konkurrensverket startade i nov en utredning. De lade sedan ner denna eftersom projektet enligt uppgift skulle avslutas. Detta beklagar Bikupan, det behövs tydligare gränsdragningar så att inte fler företag och institut hamnar i denna bekymmersamma situation.

Vad som dock för Bikupans del är viktigt är att man så tydligt slår fast att inga oegentligheter begåtts från Bikupans sida – detta är glädjande.

Bikupan frias, inga oegentligheter har begåtts från Bikupans sida
KKV (Konkurrensverket) lägger ner sin undersökning – frågan om upphandling eller ej är därmed inte fastställd
Bikupan avslutar sitt uppdrag genom att färdigställa de rapporter som är under utarbetande

Bi Puranen 2009-03-09

bi@bikupan.se, www.bikupan.se
blogg:bipuranen.wordpress.org

Frågor och svar om "Värderingar som styrmedel"

Med anledning av den uppmärksamhet som "Värderingar som styrmedel" rönt vill Bikupan på detta sätt besvara några av de frågor som ställts.

Vem skall jag kontakta om jag vill veta mer om projektet?
Bengt Axelsson är styrgruppens ordförande och talesperson för projektet: bengt.axelsson@mil.se
Frågor som direkt berör Bikupan: Bi Puranen bi@bikupan.se
Gemensam projektledare för de fackliga organisationerna och Försvarsmakten: Inger Svensson info@ingersvensson.se

Skall en myndighet arbeta med värdegrundsfrågor?
Det är varje myndighets skyldighet att arbeta effektivt, rättssäkert och demokratiskt (= Verksförordningens grundprinciper). Regeringen har särskilt betonat vikten av att myndigheter skall arbeta med värdegrunden som utgångspunkt.
Den som är intresserad av att läsa vad regeringen har skrivit om att stärka respekten för det demokratiska systemet/spelreglerna och de mänskliga rättigheterna och en förstärkt gemensam värdegrund, kan gå in på följande länk till budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 1, rikets styrelse, s29 http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/b79deeb4.pdf

Vad innehåller Försvarsmaktens värdegrundsprocess?
Den baseras på de strategiska styrdokument som gäller för Försvarsmaktens så kallade ominriktning. Ominriktningen innebär att Försvarsmaktens uppdrag inbegriper fredsstödjande och fredsframtvingande uppdrag på de regioner/länder där Sveriges riksdag beslutar om. De anställdas värderingar är helt avgörande för hur väl detta lyckas. Därför har mål för Försvarsmaktens värdegrund utarbetats. Dessa kan sammanfattas i de tre nyckelbegreppen Öppenhet - Resultat - Ansvar (ÖRA). I årliga medarbetarundersökningar (MAU) mäts hur arbetet framskrider. Detta är endast en del av processen. Det viktiga arbetet är det som sker genom att "Leva värdena" i det dagliga arbetet.

Vem är projektägare? Hur är arbetet finansierat?
Projektägare är de fackliga organisationerna och Försvarsmakten tillsammans. Projektet bekostas inte av Försvarsmaktens anslag utan av RALS Bilaga 3 medel. Hur dessa medel används beslutas av samtliga fackliga organisationer och Försvarsmakten tillsammans. Det är således inte materiel- eller lönemedel. Alla måste vara eniga och samtliga avtal undertecknas av såväl ATO som Försvarsmakten.
En budget presenteras för varje år i maj året dessförinnan, denna förhandlas och godkänns dels av Försvarsmakten dels av samtliga ATO (arbetstagarorganisationerna) och ett avtal tecknas. Uppdragstagarna har förklarat sig vara nöjda med kvalitet och leveranser, kostnaderna bedöms som rimliga.

Finns upphandlingsunderlag?
Beslut om att genomföra en värdegrundsstudie fattades av RALS bilaga 3 Utvecklingsgrupp gemensamt av samtliga ATO och av FM. Uppdraget skulle vila på vetenskaplig grund och vara ett forskningsuppdrag. Kontakt togs med Arbetsgivarverket (AgV) avseende uppdraget. Försvarsmaktens kontaktperson Christer Edlund rekommenderade att avtal kunde upprättas med Bikupan AB som ett forskningsavtal. Lagtexten avseende FoU-undantaget i den LOU som gällde (5 kap 1 § p.7) innehåller ett undantag från upphandling vad gäller forskning.

Varför fick Bikupan uppdraget?
Bikupan hade mångårig erfarenhet av att arbeta med värdegrunden inom statliga verk och myndigheter. Överenskommelsen har varit helt öppen, formella avtal finns slutna, diarieförda och har informerats om via sändningslistor till samtliga förband. Avtalen är därtill godkända av samtliga ATO (arbetstagarorganisationer) som har behandlat dem i sina styrelser. Avtalen finns tillgängliga för den som önskar ta del av dessa.

Vad ingår i en medarbetarundersökning?
Medarbetarundersökningen innehåller följande moment: Utformning av frågeformulär, tryckkostnader, kommunikation kring extra frågor förbandvis, formulering och registrering, kontroll av FM organisationsstruktur, samordning och kommunikation med kontakt- och stödpersoner (ca 600 personer) populationsberäkning för bortfallsanalys, distribution och kontakter med samtliga förband totalt 490 enheter samt MUST, insamling efter kontroll, registrering, logiska och formella källkontroller, registrering av öppna svar, redovisningar av mätningsresultat, utarbetande av presentationsmaterial och skriftliga sammanfattningar i broschyrform, analys, rapportering till målansvariga och till FM. Avstämning av beslutade målnivåer, återkoppling och redovisning för förbandsledningar inkl HKV och MUST. Deltagande i åtgärder på förbands- och avdelningsnivå.

Vad har arbetet kostat? Hur många har deltagit?
Den totala kostnaden är 101,2 miljoner för 2005-2008. Häri ingår den fasta kostnaden för hela 2008. Kostnaden är 1 000:- per anställd och år. Av denna kostnad utgör medarbetarundersökningarna 680:-/medarbetare och år. Denna summa innefattar samtliga kostnader för mätningar av MAU (n=15 500 personer). Därutöver har mätningar gjorts på följande grupper: Utlandsstyrkorna (n=2 756 pers), samt SU01, IA06, IAS, IA07 och NBG under utbildning samt vid avslut, (n= 4 121 pers), Reservofficerare (n=2 138). I kostnaden ingår även regelbundet genomförda undersökningar av medborgare med tyngdpunkt på åldern 18-25 år (ca 4 000 pers per tillfälle, tre tillfällen)samt en longitudinell ungdomspanel om 300 personer (årlig). Totalt har mer än 20 000 personer årligen ingått. Därutöver utbildning av ca 600 fö rsvarsmaktsanställda kontakt- och stödpersoner, genomförande, registrering, analys, redovisning webbplats samt rapporter och kontinuerlig utbildning av samtliga förbandsledningar.

Innebär projektet en bristande respekt för skattepengar?
Även myndigheter behöver genomföra värdegrundsprocessen. Värdegrundsarbetets vikt har betonats av regeringen. En kostnad om 1 000:- per årsanställd är ingen orimlig kostnad för ett så nödvändigt arbete.

"De festade för skattepengar"
Samtliga fakturor och kvitton från samtliga utbetalningar under de fem år projektet har pågått har lämnats ut till de medier som så efterfrågat. Dessa har granskats med "Expressenglasögon" som någon kallade det. I de fem årens samtliga kvitton finns två restaurangnotor med en totalkostnad av 2.207 kronor eller 441 kronor per person för vin/öl. Inom den summan ryms även tre glas apertif/champagne vilket förorsakat stora rubriker. Policyn i projektet är tydlig, därför finns heller inga dyra restaurangnotor utom denna från maj 2005. Denna är således ett undantag, ett beklagligt sådant. Något "festande för skattepengar" har inte förekommit. Vi har begärt att samtliga fakturor granskas av förvaltningen så att denna typ av skriverier inte skall stå oemotsagda.

När används taxi i uppdraget?
Taxiresor används endast när allmänna kommunikationsmedel inte finns eller när det transporteras tungt material. Vanligast förekommande resorna är till förband, till exempel till Livgardet i samband med att nya grupper utlandstjänstgörande hemkommer. Då fraktas även enkäter.
Den totala kostnaden är 3.708:-/mån eller 185:-/dag under den arbetade tiden vilket betyder 12:- per anställd/dag.

Förekommer åsiktsregistrering?
I medarbetarundersökningarna finns ingen spårbarhet, enskilda individer kan aldrig identifieras och inga sådana uppgifter lämnas till Försvarsmakten. I de djupintervjuer som genomförs ställs inga frågor av åsiktsregistrerande typ, t ex om partipolitiskt tillhörighet, flyktingförläggningar osv. Syftet med undersökningarna är att förstå och åtgärda de problem som finns inom Försvarsmakten.

Bikupan har även andra uppdrag än Försvarsmakten, t ex utomlands. Hur ser Bikupans/Bi Puranens internationella engagemang ut?
Bi Puranen är sedan mitten på 90-talet generalsekreterare i World Values Survey som är ett nätverk av forskare i ett 80-tal länder. Arbetet innebär bl a koordinering av verksamheten i många länder samt kontinuerligt deltagande i den exekutiva kommittens arbete. Bikupan har en fastighet i södra Frankrike, nära forskningsbyn Sophia Antipolis. Fastigheten förvärvades långt före Försvarsmaktsprojektet. Det finns ingen koppling mellan denna och Försvarsmakten.

Får forskare ha företag?
Många forskare har företag. I en Ekointervju i början av oktober 2008 konstaterar landets näringsminister att Sverige är bra på forskning men dålig på att kommersialisera resultaten.

Varför blev det ett medieuppmärksamhet kring detta?
Här finns många ingredienser som säljer lösnummer och som är kittlande:
1. Försvarsmakten har varit tacksamt föremål som det blivit legio att angripa, även om det gör något gott så vänds det till något dåligt, "damned if you do, damned if you don't."
2. Forskningsledaren har ett förflutet som TV-programledare och här kan en kändisfaktor presteras. Att det sedan var mer än 20 år sedan spelar ingen roll.
3. Det finns ett vackert hus i sydfrankrike. Bilderna är tacksamma att dra på (även om de inte har med ämnet att göra och huset är en åldrande skönhet).
4. Maken Peter Welander är programledare på SR. Att han varit tjänstledig under lång och att "alla" väl känner till hans engagemang i Bikupan hindrar inte från att detta kan framställas som "dubbla roller" och presenteras som en nyhet.

Welanderaffären
Peter Welander skrev ett brev till sina radiokolleger den 16:e oktober som ”läckte ut” och som sedan i valda delar citerats i flera tidningar. Läs det oavkortade brevet.

Är offentlighetsprincipen gränslös?
De som vänt sig till Försvarsmaktens registratur har i en del fall begärt att få fram "allt" om projektet, "allt" om Bikupan osv. En myndighets skyldigheter är i detta fall långtgående vad gäller de handlingar som upprättas inom myndigheten eller som anses ha inkommit till myndigheten. Begränsningen gäller sådana handlingar där informationen kan anses vara av fara för rikets säkerhet, sådant som kan nyttjas på ett för Sverige farligt sätt, till exempel information om styrkor och svagheter på svenska förband, för utlandsstyrkorna osv. Rena affärshemligheter är också undantagna liksom begäran som innebär ett omfattande arbete att ta fram. Det är inte offentlighetsprincipens fel att det blir "drev", det handlar snarare om mindre nogräknade journalisters sätt att vinkla fakta och sist men inte minst vi som medborgare som köper dessa tidningar och som väljer att lyssna/läsa sensationspress. I en demokrati har vi alla ett ansvar att bedöma och kritiskt väga den (des)information vi omges av.