Biografi - en informell presentation

Född 1951 i Sävar norr om Umeå. Ville egentligen bli lokförare i tonåren och hade väl så varit idag om det inte vore för SJ:s inkonsekventa moment 22 policy, som på 60-talet föreskrev fullgjord bangårdspraktik för alla dem som skulle påbörja lokförarutbildning. Problemet var att det ansågs för farligt för flickor att praktisera på bangårdar... Bi ställde i stället stegen till barackerna på åkern ovanför Berghem i Umeå, framför vilka någon hade ställt en handgjord skylt med ordet Universitet på. Hon började läsa historia och ekonomi vid det nya universitetet samtidigt som hon finansierade sina studier som lärare, städare och brickflicka på en restaurang.

Under en period arbetade hon med emigrationsforskning i Trondheim där Norge har sitt stora arkiv som rör emigrationen från Skandinavien till den Nya Världen från 1850 och framåt; hon gick på kurser vid London School of Economics och hon provade på att leva alternativt under en period i fristaden Christiania i Köpenhamn. Det blev studier i många ämnen under några år, men hennes heminstitution på universitetet förblev den i ekonomisk historia.

Även på det privata planet testades vingarna på en hel rad mer eller mindre äventyrliga områden - bergsklättring, cykelturer runt hela Sverige, fallskärmshoppning...

1973, när hon var 22 år gammal och läste ADB, erbjöd en av hennes mentorer - prästen och pedagogikprofessorn vid universitetet Egil Johansson - henne jobbet som chef för den då nystartade Demografiska Databasen i Haparanda. Det handlade om att bygga upp ett fungerande produktionssystem där till slut närmare 120 kvinnor anställdes för att göra digitala excerpter från de unika svenska kyrkoarkiven. På det här sättet kom hon att bli en av de verkliga pionjärerna när det gäller IT i Sverige. Hon kom senare att bli chef för forskningsarkivet för moderna media, medlem i regeringens referensgrupp för IT-frågor.

Under perioden som chef för Demografiska Databasen i Haparanda började hennes eget forskningsarbete för det som skulle bli hennes doktorsavhandling om tuberkulosenn. Hon disputerade 1984. Samma år lämnade hon kylan i norr och blev projektledare i Lund för en forskningsgrupp vid Institutet för Hälsoekonomi. 1986 blev hon chefredaktör för den då nystartade Nationalencyclopedin vid Bra Böcker i Höganäs - samtidigt blev hon programledare för en av den svenska TV-historiens mest populära program - "Kvitt eller Dubbelt".

Till slut hamnade Bi i Stockholm. 1988 blev hon projektledare vid Institutet för Framtidsstudier. Hon ansvarade för ett forskningsprojekt kallat "Liv & Hälsa", där hennes egen forskning kom att handla om kvinnors ohälsa. Parallellt med detta hade hon redan initierat ett forskningsprogram som handlar om värderingsförändringar bland unga nationellt och internationellt.

1993 blev hon mentor och rådgivare åt försöksutbildningen Framtidsbygget i Göteborg, där unga utbildades i framtidstudiernas teori och metod. En del av dessa ungdomar ingår nu i forskningsprojektet "Rapport 90-tal". 1995 utsågs hon av regeringen till särskild utredare av IT frågor inom kulturen. Detta arbete resulterade i att ett Kulturnät Sverige nu är verklighet.

Hennes arbete med teknikutvecklingen som drivkraft för förändring har nu fört henne till Sophia Antipolis i Frankrike, som numera är en viktig bas för hennes arbete. Idag fortsätter hon sitt forskningsarbete med djuplodande studier parat med breda perspektiv i analysen. Hon producerar rapporter, böcker, filmer och multimedia och hon tycker mycket om att föreläsa och arbeta med företag och organisationer. På senare år har hennes arbete blivit allt mer internationellt. Ta del av några av hennes pågående och avslutade arbeten under rubriken "Presentation". Klicka och ta del av Bi´s historiska samtid.

Läs CV på engelska

 

Utskriftsalternativ:
Denna sida i svart/vitt för utskrift

 

©2003 Bi Puranen