Global Generation

Finns det
ett globalt mönster när det gäller unga människors
tankar och värderingar? Vilken roll spelar kulturella faktorer liksom
historia i en tid när land efter land rör sig allt snabbare
mot ett IT-samhälle där traditionella nationsgränser suddas
bort?
Ett antal
pilotstudier genomförs i olika länder för att testa den
metod och den modell som använts i Rapport 90-tal (se ovan under
Presentation). Tanken
är i första hand att få ett referensmaterial för
att bättre förstå interaktionen mellan ungdomars tankar
och värderingar i Sverige och den pågående globaliseringsprocessen.
Modernisering
är inte nödvändigtvis liktydigt med att bli "västerniserad";
men den roll som kulturella preferenser och värderingar spelar i
vår tid är en process som det blir allt viktigare att vara
medveten om. Kunskapen om dessa sociala processer kan bli nyckeln till
en djupare förståelse av den övergång som vi befinner
oss mitt uppe i - övergången från det andra till det
tredje millenniet. Som för många länder också innebär
en övergång till andra värderingar och drivkrafter än
de som gällt i industrisamhället. För att få globala
bäring på processerna genomförs pilotstudier bland annat
i Malaysia, Venezuela, Hong Kong och flera europeiska länder.
Mobilitet
Med avsnittet om mobilitet vill vi söka ge kunskap om och förståelse
för dagens unga - morgondagens vuxna, deras tankar, värderingar
och syn på rörlighet, säkerhet och kommunikationsfrågor
samt att skapa respekt och intresse för dessa synsätt.
Metod
Utgångspunkten tas i ett empiriskt material som handlar om ungas
drivkrafter, värderingar och ideal - Rapport 90-tal. Frågan
har varit om 90-talets unga rentav kan ses som vår mest outnyttjade
kvalificerade samhällsresurs. Utöver årligen återkommande
djupintervjuer som visar på förändring över tid genomförs
kontinuerligt kvantitativa undersökningar bland både målgruppen
och äldre. I undersökningen ingår implementering och information/marknadsförande
åtgärder som syftar till att kommunicera resultaten till allmänhet,
politiker och specifika målgrupper (framförallt unga). Metodiken
baseras på en trestegsmodell: I bassteget ligger forskning och strategisk
analys: Utgångspunkten tas i grounded theory och participatory research.
De unga som studeras deltar själva i studiens alla steg, även
analysen. Metodtriangulering nyttjas, såväl kvalitativa som
kvantitativa fångstmetoder. Genomgående nyttjas interaktiva
media för att redovisa resultaten. Figurer och statistik som visar
på hur de unga ser på mobilitetens möjlighet och risker
finns att tillgå nedan, se Statistik och Figurer.
Läs
mer:
- Med
Unga Röster
- Varför
fråga ungdomar om framtiden?
- Projektpresentation
- Unga kvinnor och
män - alltmer lika?
- Statistik och Figurer
- Raport 90-tal
- fakta
|