av Bi Puranen

Innehållsförteckning

1. Konvergens
2. Kärnkraften
3. Biologi
4. Komplexitet
5. Kunskapstest
6. Värderingar
7. Fryst läge
8. Rapport 90-tal

Dagens unga män och kvinnor tenderar att tycka och tänka alltmer lika varandra. Samtidigt betonar de rätten att vara olika. När unga män betonar vikten av relationer är det vare sig machon eller velourpappan som står modell och när unga kvinnor betonar arbetets roll är det vare sig den dubbelarbetande mamman med underordnat jobb eller knytblusen som är förebild. Tvärtom - föräldrarna används som avskräckande exempel att ta lärdom av. Men i vissa frågor är skillnaderna alltjämt mycket stora - synen på kärnkraft är en sådan fråga.

I.

Konvergens

Unga män och kvinnor tycker allt mer lika, de delar i många frågor samma grundläggande värderingar. Utvecklingen mot denna samsyn eller konvergens, går snabbt inom område efter område. Detta visar ett flertal aktuella studier - bland annat en omfattande värderingsundersökning som genomförs av Institutet för Framtidsstudier kallad Rapport 90-tal.

Att få vara frisk, att träffa kompisar, att ha någon att älska samt betydelsen av goda familjerelationer är några av de stora områden som de unga har gemensamt. Synen på arbete är också rätt lika; arbetskompisar, tjäna pengar, intressanta och omväxlande arbetsuppgifter liksom trivsel kommer högt upp på listan för båda könen. När det gäller framtidssynen är det heller ingen större skillnad - 90 procent har en positiv framtidssyn och ännu fler anser också att de kan påverka sin egen framtid. Endast 39 procent anser dock att de kan påverka Sveriges framtid. Inte heller här finns det någon större skillnad mellan könen. När vi frågat om vem som styr och driver utvecklingen svarar man också unisont; det är politikerna, media och företagen. När vi ber dagens unga beskriva de största hoten råder samma samstämmighet mellan de unga männen och kvinnorna; miljön, krig och motsättningar samt överbefolkning.

Miljöfrågorna skär rakt igenom alla andra frågor. Miljömedvetenheten på detta område stor - det handlar både om att vilja spara energi, utveckla alternativ och att stödja det internationella arbetet med att reducera koldioxidutsläppen. Här finns heller inga större skillnader mellan könen.

II.

Kärnkraften

När det kommer till kärnkraften är skillnaderna emellertid mycket stora. Totalt sett är en majoritet för att de befintliga svenska kärnkraftverken ska fortsätta producera el hela sin möjliga livslängd. Men könsskillnaderna är stora. När det gäller det riktigt långa perspektivet accentueras dessa skillnader. En majoritet av de unga männen - 60 procent är för ett långsiktigt bruk av kärnkraft medan däremot 80 procent av kvinnorna är emot. Hur skall dessa skillnader mellan könen förklaras?

När vi bett de unga motivera sina svar ser dessa väldigt olika ut för män och kvinnor även när de har kommit fram till samma slutsats. De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja. De kärnkraftpositiva kvinnorna påtalar att kärnkraften är billig och ren - säkerhetsfrågorna berör de inte alls. När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga; man talar om "stora katastrofer", att "den förstör och är läskig", "hemska saker kan hända", "det är farligt och förödande". De män som är emot, talar om "slutförvaringsproblematiken" och olycksrisken - särskilt i östeuropa.

För männens del finns vissa skillnader mellan de som har en teoretisk och de som har en praktisk utbildningsbakgrund. De med teoretisk utbildning är oftast för kärnkraft. För de unga kvinnornas del finns ingen sådan skillnad - är man emot så är man det oavsett utbildnings- och yrkesval. Kan det finnas biologiska skäl som kan tänkas förklara dessa stora skillnader?

III.

Biologi

Just biologiska skäl anförs ofta av kvinnorna i undersökningen: "man ska inte pilla på molekylerna", "vi skapar avfall som generationerna efter oss får ta hand om - det är inte juste". Avfallsfrågan nämns som ett problem av ojämförligt många fler unga kvinnor än män. 71 procent av männen tycker att djupförvar i berget av det avfall som redan finns är acceptabelt, mot 56 procent av kvinnorna. 63 procent av männen kan vidare tänka sig djupförvar i den egna kommunen mot 34 procent av kvinnorna.

Inom delar av feminismen används begreppen nature och nurture. "Nature" har betraktats som biologiskt rotat, som något fixt och universellt medan "nurture" mera uppfattats som socialt och kulturellt påverkbart och därför mer föränderligt - kvinnan som natur och mannen som kultur. Under de senaste åren har diskussionens vågor svallat höga om huruvida biologi eller socialt liv är dominerande. Evelyn Fox Keller har i "Women, Science and Popular Mythology" samlat ett antal motsatspar som sammantaget utgör ett slags vetenskapsparadigm. Dessa motsatspar fastslår att:

- Vetenskap är förnuft som inte är kopplad till känsla, medan känsla är det kvinnliga sättet att tänka på.

- Naturvetenskapen sysslar med ting och kvinnor med människor.

- Naturvetenskapen är opersonlig medan kvinnor är personliga.

- Det finns två sätt att få kunskap: den manliga som är en objektiv, analytisk, vetenskaplig undersökning och det kvinnliga som är likt en mors intuitiva kunskap om sitt barn.

Fox Kellers poäng är att dessa motsatspar är osanna. Att de snarare handlar om mytologi. Hon hävdar att det just är dessa slags myter om manligt och kvinnligt som banat vägen för en alltför grov vetenskapssyn och som lett till ofta överförenklade modeller. Min egen erfarenhet som forskare och samhällsmedborgare ger henne rätt. Låt oss därför innan vi accepterar en såpass enkel förklaringsmodell som nature versus nurture söka finna andra plausibla förklaringar till de stora skillnader som finns mellan män och kvinnor när det gäller synen på kärnkraft.

IV.

Komplexitet

Det är heller inte så enkelt som att kvinnor långsiktigt är emot och män för. En mer fördjupad bild visar till exempel att kvinnors attityd till kärnkraft är minst lika komplex som männens. Det finns till exempel en markant skillnad mellan det långa och det korta perspektivet.

När vi ställer den så dagsaktuella frågan: "är det realistiskt att avskaffa kärnkraften till år 2010?" är skillnaderna i svarsfördelning mellan könen inte längre så stor; 85 procent av männen och 76 procent av kvinnorna ser det inte som realistiskt. På flera av "nu-frågorna" är skillnaderna mycket små; både männen och kvinnorna ser svensk kärnkraft som säkrare än andra länders. De anser också båda att vi ska stödja andra länders kärnkraftssäkerhet. På dessa frågor finns inga större skillnader mellan män och kvinnor (hela 92 respektive 95 procent anser det). Båda könen skiljer sålunda på nuet och framtiden. Man skiljer även på Sverige och på omvärlden.

Däremot är skillnaderna mycket stora när det gäller om vi ska forska kring kärnkraft eller inte - nio av tio män tycker att vi ska göra det men endast drygt hälften av kvinnorna. Vi har också frågat om man tycker sig ha tillräcklig kunskap kring energifrågor; 30 procent av männen anser sig ha det, ingen enda procent av kvinnorna anser det. När vi ställt följdfrågan: "anser Du att du har tillräcklig kunskap för att ta ställning i kärnkraftfrågan" så svarar 74 procent av männen ja, medan endast 21 procent av kvinnorna anser det. Detta kommer också mycket tydligt fram när vi i samtal ber de unga motivera sina svar. Kvinnorna påpekar ofta att de egentligen inte vet så mycket "är inte så insatt, svår fråga," är en vanlig kommentar. Skillnaderna skulle också kunna tolkas så att kvinnorna rent emotionellt har en insikt om frågornas svårighet som leder dem till att inte gå vidare med fördjupat kunskapsinhämtande.

V.

Kunskapstest

Det är ett välkänt fenomen att män många gånger uppfattar sig som kunniga och kompetenta medan kvinnor i samma situation underskattar sin egen förmåga. För att utröna om de stora skillnaderna i kunskapsupplevelse handlar om subjektiva uppfattningar eller om det finns faktiska skillnader i vad man kan, har ett kunskapstest konstruerats. Ett antal frågor inom två skilda områden - dels teknisk förståelse av föremål i vår vardag, dels miljöfrågor - har konstruerats av ungdomsteamet som ingår i Rapport 90-tal. Detta test har sedan genomförts med 2.300 personer i olika åldrar. Finns könsmässiga och åldersrelaterade skillnader? Finns skillnader hänförliga till utbildningsbakgrund och yrke? Det var de två grundfrågor som vi ville ha besvarade.

Undersökningen visar på frapperande könsskillnader. När det gäller att förstå hur en mikrovågsugn, ett kylskåp och en bensinmotor fungerar var skillnaderna mycket stora oavsett generationstillhörighet. 3 av 4 unga kvinnor har ingen eller mycket liten kunskap om hur dessa vardagsredskap fungerar. De unga männen är betydligt mer insatta - bara 1 av 4 män har ingen eller liten kunskap om hur till exempel en bilmotor fungerar. Skillnaderna mellan olika åldrar är betydligt mindre än könsskillnaderna även om de finns. Bästa resultat visade 40- och 50-talisterna. När vi kommer till miljöfrågorna visar det sig att också här har de unga männen bättre reda på sig. Det handlar om att beskriva fotosyntesen, kretsloppet och växthuseffekten. Men skillnaderna mellan könen är inte lika stora som när det gäller vardagstekniken. När det gäller miljöfrågorna är de yngre och välutbildade betydligt kunnigare. Däremot finns det en fråga där det inte finns någon som helst skillnad mellan könen och det gäller komposteringens och källsorteringens grunder - hur man gör, vad som sorteras och hur. Här är kunskaperna lika ovasett ålder, kön, yrke och utbildningsbakgrund.

En slutsats av denna undersökning skulle sålunda bli att den utbildning som givits inom detta område i hög grad passat männen och att kvinnorna lämnats utanför. Det är sannolikt att dessa skillnader i kunskapsprofil bidrar till att förklara skillnaderna i inställning till kärnkraften väl så mycket som biologiska förklaringar.

VI.

Värderingar

En annan och delvis kompletterande förklaringsgrund har att göra med värderingsförskjutningar och timing. Män och kvinnor har enligt forskaren Ronald Inglehart inte en parallell utveckling utan kvinnor "släpar efter," säger han.

Teorin om den tysta revolutionen har kommit att spela en stor roll för vår syn på hur värderingsförändringar sker. Idén om stabila generationsskillnader är teorins kärna. Den tysta revolutionen består av en långsam förändring från industrisamhällets höga värdering av trygghetsvärden till det postmateriella samhällets betoning av frihetsvärden. Det är framförallt välfärdsutvecklingen och den ökande utbildningsnivån som förklarar denna utveckling. Den unga generationen har en större medborgarkompetens och sätter individens självförverkligande i centrum. Relationer och arbete är centrala. Visst finns där ett utrymme för förändring, särskilt i tider av kris; "kortvariga periodeffekter" läggs då ovanpå de långvariga generationsskillnaderna.

Inglehart bygger sin forskning på studier gjorda i många olika länder och han konstaterar att ju längre ett land kommit i sin samhällsutveckling desto fler människor har postmateriella värderingar; processen har så att säga startat tidigare. I en del länder skedde detta helt nyligen - Japan är ett sådant land och utvecklingen i framförallt sydostasien är med detta perspektiv intressant.

Enligt Inglehart finns ett mönster: kvinnorna släpar efter, de har samma värdemönster som äldre män, det vill säga mer materiella."The prewar cohort lag two decades behind the men; the postwar cohort is only one decade behind. In the United States these differences disappear among the youngest cohorts". Hos dagens unga finns sålunda ingen skillnad mellan könen. Dessa slutsatser stämmer också med våra svenska undersökningar.

I de allra senaste studierna omfattas fler kvinnor än män av postmateriella värderingar. Detta skulle kunna tolkas så att kvinnor har mindrevested interests, mindre att vinna på det bestående samhället och mer att vinna på en förändring. Dessa processer får naturligtvis långtgående implikationer för frågan om produktion och reproduktion och synen på miljö- och energifrågor.

Detta kan också bidra till att förklara skillnaderna i synen på kärnkraft: Män har i större utsträckning haft en naturlig koppling till teknik, industri, ekonomi och näringsliv genom sin vardag. Kvinnor har egentligen först på senare tid kommit i kontakt med dessa områden - på männens vis. Vi har tidigare befunnit oss på olika arenor. Kvinnor och män har därmed olika utgångslägen i sina diskussioner om kärnkraft, de associerar till olika saker när de svarar på samma frågor

VII.

Fryst läge

Varför skiljer sig då synen på det långa och det korta perspektivet åt? En tes skulle kunna vara att denna fråga monopoliserats av föräldragenerationen. Omröstningen 1980 gjorde att frågan "frystes" samtidigt som få hade klart för sig vad innebörden egentligen var. Därför har de unga inte heller känt sig ansvariga - det politiska etablissemanget har "ägt" frågan. Detta gäller i synnerhet de unga kvinnorna som valt att inte ta in vare sig kunskap eller den politiska debatten i just denna fråga. Nu däremot, vill man vara med och bestämma. Det har gått så många år sedan 1980 att politikerna försuttit sin chans. De senaste decennierna har visat oss att avveckling och utveckling inte är två processer som låter sig förenas i det korta perspektivet. I den slutsatsen förkommer ingen skillnad mellan könen. Antingen satsas det ordentligt på alternativen eller så får man ta det hela från början - en ny folkomröstning blir då nödvändig.

VIII.

Rapport 90-tal

Var tid har representerat sina värdemönster och miljöengagemanget har styrts utifrån dessa. Risken är att vi ser på dagens unga med glasögon färgade av det förgångna, utan att klart kunna urskilja det som är specifikt just för 90-talet.

Miljöfrågan är en viktig del i ungdomars liv och framtidsperspektiv. Att dagens unga är morgondagens opinionsbildare är en sanning som vi har hört förut liksom att morgondagen rusar emot oss snabbare än någonsin. Sett ur ungdomars perspektiv är detta en realitet, men finns den insikten hos äldre generationer - hos de som fattar besluten? Den potentiella vinsten i att förstå dessa processer är stor och den potentiella förlusten i att inte förstå är enorm. Det handlar både om det politiskt möjliga vad gäller framtidens energisatsningar och om att på en samhälleligt politisk nivå kunna bedöma energifrågornas betydelse för ett reellt epokskifte; från ett industrisamhälle av traditionellt slag till något nytt. Slutsatsen blir att på samma vis som energilösningarna var fundamentala för övergången till i-samhället så är de det för en kommande transition.

Många av 90-talets unga har en självklar inställning till teknik och utveckling och känner inget motstånd eller onödig rädsla för detta. Deras vana att hantera det gigantiska informationsflöde som ligger till grund för informationssamhället har gjort dem till kvalificerade världsmedborgare, trots att de ibland saknar sakkunskap och erfarenhet. Det leder till en öppen och förutsättningslös attityd, en ny sorts kreativitet som går att applicera även på miljöfrågorna.

Gemensamt för 60-, 70- och 80-talens unga är att de utifrån industrisamhällets värderingar kan tänka sig att avstå en del av den energikrävande livsstilen till förmån för miljön. Men i det postindustriella informationssamhället blir dagens unga gisslan i sina egna energibehov och bör av den anledningen vara intresserade av energifrågans utveckling på ett realistiskt plan. Men de måste få en chans att bli delaktiga utifrån sina värdemönster - det gäller i synnerhet kvinnorna.

Att våga tolka de uppenbara värderingsskillnader som finns mellan unga män och kvinnor och tyda dem rätt är både en utmaning och ett ansvar för dagens politiker. Finns modet att göra detta?